Historia om gjutjärnet

jarek-ceborski-2IHVVbT08f8-unsplash

Gjutjärnet – från plogar och vapen, till cylindrar och gjutjärnspanna.


Gjutjärn är en järn- och kollegering som innehåller minst 2% kol. Även kisel tillförs till legeringen. Är innehållet av kol lägre än så kallas det stål och har då en betydligt högre smältpunkt. Med sin låga smältpunkt, sin höga resistens mot slitage och deformation samt att materialet är mycket formbart, gjutbart och enkelt att bearbeta, har gjort gjutjärn till ett mycket använt material inom industrin; rör, maskiner och otaliga komponenter inom bilindustrin görs av gjutjärn såsom cylindrar.


De första gjutjärnsföremålen som hittats av arkeologer är från 400-talet f.k.och hittades i Kina. I antika Kina användes gjutjärn inom krigföring (vapen, sköldar), jordbruk (plogar) och arkitektur (buddhistiska
pagodor), men även matlagning (kärl). På 1500-talet e.k. började man göra kanoner i gjutjärn i Frankrike och senare även i England. Detta p.g.a. att man uppfann ett sätt att massproducera dessa kanoner i smältugnar, så det blev därför mycket billigare och snabbare att tillverka, och således kunde man förstärka sin flotta ännu mer och snabbare.

Industrialiseringen tar fart I och med industrialiseringens intåg på 1700-talet började man i England tillverka gjutjärnskastruller i masugnar och 1707 patenterades en metod vilken resulterade i att kastruller och kannor i gjutjärn kunde göras mycket tunnare, vilket således gjorde dem billigare att producera. Man började även bygga broar i gjutjärn, särskilt de många järnvägsbroar som byggdes över de otaliga åar och floder samt över alla de
kanaler som grävdes fram i Storbritannien under denna epok. En del av dessa broar står fortfarande kvar idag, även om de har behövts restaureras en hel del, de flest ersattes emellertid senare med stålbroar.


I Kina användes som sagt gjutjärn till att tillverka kärl för matlagning redan på 400-talet f.k. I Europa började man ordentligt använda gjutjärnskärl för matlagning under Medeltiden just för att de fördelade värmen jämnt och maten därmed blev bättre lagad.

Gjutjärnspannan fick sitt genombrott under första hälften av 1900-taletdå de flesta hade en spis i hemmet. Gjutjärnspannor var relativt billiga och väldigt hållbara.

I USA hade de flesta hushållen minst en gjutjärnspanna i hemmets kök men många hade flera. Idag har gjutjärnspannan en gjutjärnspannan en given plats i det moderna köket.

Varför gjutjärnspanna?

Under 60-talet kom teflonpannan och blev väldigt populär, pga sin lätta vikt och sin non-stickförmåga. Det har dock visat sig att teflon är extremt giftigt när det lossnar från pannan och sprider sig till maten.


Teflonpannor är otroligt känsliga och även om man är försiktig så blir det förr eller senare repor i pannan vilket frigör teflonet. En teflonpannas livstid är generellt inte särskilt lång. Gjutjärnspannan har därför under de senaste årtiondena haft en renässans då den är otroligt slitstark, väldigt enkel att rengöra och om man vårdar den rätt, kan hålla en livstid.

Gjutjärnspannan går även att stoppa i ugnen och den fördelar även värmen mycket jämnt och håller värmen länge. För att steka kött, fisk eller ägg är den optimal just för att det blir en fin yta och jämnt fördelad värme, glöm inte matfettet bara!

Man ska som regel aldrig använda diskmedel för att rengöra sin gjutjärnspanna då detta gör att pannan torkar ut och rostar. Skölj istället den varma pannan under hett vatten och borsta bort eventuella matrester som fastnat, torka sen med hushållspapper och till sist återfetta gjutjärnspannan med lite matolja och hushållspapper, så håller den sig bra länge.