Belysningens historia

rohan-makhecha-jw3GOzxiSkw-unsplash

Från oljelampa till taklampa.

Innan elektriciteten introducerades under förra sekelskiftet så var det, efter mörkrets inbrott, framför brasan man samlades. Utan takbelysning så var kvällen och natten helt enkelt inte tiden för sysslor och andra bestyr, man kunde kanske då och då använda ett ljus eller en oljelampa, men för gemene man var sådana ting för kostsamma att använda dagligen.

De var bara de förmögna som kunde lysa upp hela huset eller lägenheten med levande ljus. Ljuskronor, föregångarna till vad vi idag kallar kristallkronor (och således föregångare till dagens taklampor), började användas i kyrkorna redan under medeltiden , då oftast i metall, men blev moderna i finare svenska hem på 1700-talet, då med glasprismor, så som vi känner igen dem idag. Dessa ur-taklampor var mycket vanliga i de borgerliga och adliga hemmen långt in på 1900-talet. I de mindre välbeställda hemmen användes som taklampa oftast en takhängd lykta med ett levande ljus. De enklaste lyktorna var gjorda i trä men sedan kom även smideslyktan, vilken är populär än idag för att ge en liten rustik och gammaldags touch på hemmet.

Fotogenlampan kom på 1860-talet och revolutionerade livet för människor, fattiga som rika. Nu kunde hela familjen samlas runt matbordet i skenet av ljuset från fotogenlampan och dagarna blev på så sätt helt plötsligt mycket längre. Dessa hängdes ofta i taket ovanför matbordet i kättingar  för att sprida ljuset i hela rummet. Eftersom man inte kunde ha taklampor i alla rum så hade man även lyktor som man kunde bära med sig eller mindre lampor som man kunde fästa på väggarna. Dessa lampor var ofta täckta av skärmar i glas och detta glas kom med tiden kom att designas i en mängd olika mönster och färgtoner för att projicera ljuset i olika vackra skepnader och färger.

Elens intåg – befrielsen från nattens mörker

Elektriciteten kom på slutet av 1800-talet och i början fanns det endast elektriska taklampor i trapphusen i de finare bostadshusen i storstäderna. Inne i lägenheterna var då fortfarande fotogenlampor vanligast men mindre eldrivna bordslampor och takhängda armaturer började användas. Oftast var det i de finaste rummen, där man samlade sina gäster vid bjudningar, som salongen eller matsalen, där man kostade på sig en finare takbelysning. Runt sekelskiftet kom Jugendstilen med sina böljande former och vackra trearmade ljuskronor i mässing blev populära att använda som taklampor. Senare, en bit på 10-talet tog nationalromantiken över och takarmaturerna gjordes istället i järn i fornnordisk stil.

Skomakarlampan, den enkla skärmlampan som inspirerar lampdesigners än idag, kom även den på 10-talet och kom att bli den taklampa som användes som standard i de flesta hem och där i dess flesta rum. Under 20-talet utvecklades och spreds elen till fler och fler hem och även inom hemmet så kunde man ha fler belysningspunkter. Taklampor i alla rum kompletterades med golv- och bordslampor så hela hemmet var nu välbelyst.

På 30-talet kom funkisen med sitt rena och avskalade formspråk, ett språk som präglar svensk design än idag. Globarmaturerna introducerades såväl i kök, vardagsrum och badrum, såväl som vägg- som takbelysning. På 60-talet blev plastarmaturer mycket populära, både som taklampor och bordslampor, då gärna i livliga färger som kunde ge rummet ett härligt skimmer och på så sätt bidra till att skapa olika sinnesstämningar. På 60-talet kom också lysröret, en uppfinning som idag är standard som takbelysning i stora offentliga rum; såsom sjukhus, muséer och kontorslandskap.

Idag finns det ett enormt urval av taklampor, verkligen något för alla smaker. De görs i nya designstilar men även många görs i olika retrostilar, många av dem har vi tagit upp här. Designen på själva taklampan är så klart viktig men hur den lyser upp rummet är egentligen viktigare, då ett rums ljussättning är oerhört viktig för vårt välmående och sinnesstämning. Ett på ett rätt sätt upplyst rum är helt underbart och inbjudande att stiga in i, medan ett rum där man inte alls tänkt till gällande belysning kan få oss att meddetsamma vilja vända på klacken och gå därifrån.

Muséer där belysningens historia visas

Nordiska Muséet i Stockholm har en permanent utställning om svenska hem och bostäder from Gustav Vasas tid fram till nutid. Här visar man hur olika influenser kommit till Sverige och hur hantverket har utvecklats under alla år. I återkapade hemmiljöer kan man se allt detta och där också vilken plats belysningen har haft i de svenska hemmen, allt från eldstäder till taklampor.

https://www.nordiskamuseet.se/utstallningar/hem-och-bostad

I den belgiska staden Brugge, som är en av Europas vackraste och bäst bevarade städer, finns ett lampmuseum med över 6000 olika föremål; världens största samling av hembelysning. Allt från  tusentals år gamla facklor och lyktor, till moderna LED-slingor och häftigt designade taklampor hittar du här, väl värt ett besök!

http://www.luminadomestica.be/NL/